Nairobi 09.10

Drygt en vecka efter attacken på universitetet i Garissa. Universitetet dit fattiga kenyaner sökt sig med hjälp av statliga stipendier, många av dem den första i släkten som studerar på högre nivå. I Nairobi är människor spända, nervösa, ser sig om på gatan. I helgen, ett universitet, en transformatorstation. En explosion hörs från transformatorstationen, studenterna får panik, tänker al-Shabaab. Runt hundra skadas i tumultet och en person hoppar i panik från taket.

Regeringen utlovar krafttag mot Somalierna, Afrikas största flyktingläger Dadaab som ligger i Kenya ska tömmas på tre månader och flyktingarna re-lokeras till Somalia. Säger vice presidenten. Över en halv miljon människor bor i Dadaab. Tilltaget verkar både orealistiskt, odemokratiskt, olagligt (?) och praktiskt omöjligt.

Också är det murbygget. Kenya vill bygga mur längs hela gränsen mot Somalia för att skapa ett säkert Kenya. Enligt uppgift har bygget redan startat. Finns det någon mur genom historien som skapat tillit, säkerhet, förtroende och fred? Jag kan inte komma på någon.

Förhastade beslut att utvisa oskyldiga som hämnd för mord på oskyldiga i Garissa under skärtorsdagen. Kanske måste det bli så när man lovar att Kenya ska bli som USA efter 9/11?

Advertisements

Terroristerna vinner bara om omvärlden svarar på det sätt de vill – det behöver vi inte göra

På skärtorsdagen hände det som inte får ske. Tidigt på morgonen, när många fortfarande låg i sina sängar stormade den Somaliabaserade terrorgruppen al-Shabaab universitetet i Garissa i nordöstra Kenya. 142 oskyldiga studenter mördades och 79 skadades. Dödssiffrorna steg med tre döda poliser, tre döda militärer och de fyra terroristerna. Det beskrivs som den värsta attacken i Kenya sedan al-Qaeda bombade USAs ambassad 1998.

Kenya är just nu en nation i vånda, i sorg. Våra tankar och böner är med de familjer som förlorat en kär medlem på ett grymt sätt. Att förlora ett barn är bland det värsta som kan ske i en människas liv. Låt oss inte glömma.

Featured image

Bildtext: Ärkebiskop Antje Jackeléns inlägg på Twitter i samband med händelsen.

Kenya har en längre tid levt under hot om terrorism och detta dåd kom efter många mindre attacker i området som gränsar mot Somalia. Al-Shabaab känner sig provocerade av att Kenya deltar i den Afrikanska Unionen ledda styrkan inne i Somalia. För Kenya är terrorismen och den bristande säkerheten ett hot mot varje Kenyans säkerhet och rätt till liv. Osäkerheten har också påverkat landet negativt inom andra områden, exempelvis är den förödande för turismen som normalt är en stor del av Kenyas ekonomi.

Al-Shabaabs mest spektakulära dåd, innan Garissa, skedde i september 2013 då en av de större galleriorna, Westgate, i Nairobi belägrades. Denna gång fanns också västerlänningar med bland offren, annars är hotet större mot platser där vanliga Kenyaner samlas, platser såsom kyrkor, marknader, busshållplatser och lokala barer. Ofta hör vi inte om dessa dåd i Sverige men för Kenyanerna är hotet alltid närvarande.

Al-shabaab, betyder på arabiska “ungdomarna”. De är en samling radikala ungdomar sprungna ur de tidigare islamiska domstolarna som härskade i Somalia. De är emot den av FN stödda regeringen i Mogadishu och anses vara allierade med al-Qaeda.

Kenya sörjer. I går demonstrerade studenter och överlevare i Mombasa i ett fördömande av attacken. De bar skyltar med texter som ”RIP We will miss u”, ”RIP Garissa Comrades” och ”147 is not just a number”.

Samtidigt är det i mörkret av denna katastrof viktigt att minnas att Kenya är så mycket mer än terrorism och säkerhetsvarningar. Låt oss inte glömma alla de framsteg som hela tiden görs i detta samhälle. Hur mycket bättre denna katastrof hanterades än Westgate katastrofen 2013, hur de underliggande orsakerna till terrorismen sakta börjar hanteras, hur regeringen försöker motarbeta den utbredda korruptionen. Befolkningen är ung och välutbildad, naturresurserna är stora och möjligheterna till ekonomisk utveckling är goda. Låt oss se allt som är positivt. Terroristerna vill sätta skräck i oss alla genom oberäkneliga attacker som väcker avsky och skapar ett samhälle som genomsyras av misstänksamhet och oro. Låt oss inte ge dem den glädjen! Låt oss värna det goda samhället som vi vill leva i!